Lana Brunell

Nyheter 2009

2009

Till förmån för Världens barn

SR Östergötland auktionerade ut olika upplevelser till förmån för Världens Barn. En av sakerna lyssnarna fick bjuda på var Lana Brunell som tillsammans med Gunnar Cedersund skulle dansa sin vinnartango från Shall We Dance och dessutom sjunga några låtar.

Högstbjudande blev Kulturskolan i Åtvidabergs Kommun som får besök av Lana och Gunnar lördagen den 17 oktober, när Kulturskolan ger en konsert till förmån för Världens Barn.

Lana vann Shall We Dance

Lana Brunell och hennes danspartner Gunnar Cedersund vann Linköpings upplaga av Shall We Dance. Konkurrensen var hård men med en sensuell argentisk tangonuevo, lyckades paret smälta juryns hjärtan och kammade hem segern!

Lana statist i tysk TV

Lana har fått en statistroll i den tyska succéserien Inga Lindström. Spelas in i Stegeborg och kommer visas i Tyskland i december

Lana med i Shall We Dance

Lana är med i Shall We Dance i Linköping hösten 2009 med final lördagen den 3 oktober. Då ska hon ha lärt sig dansa tango

Ny soloplatta på gång

Lana jobbar på en ny soloplatta.

Hemligt projekt

Lana och författaren Martin Widmark har ett gemensamt, än så länge hemligt, projekt på gång

Krönikor

Kör aldrig nercabbat på motorvägen med en undulat i baksätet

Det var en strålande majdag för några veckor sedan. Familjen hade åkt till landet. Jag skulle komma efter när jag slutat jobba. Det skulle även Tulle göra. Vår blåa undulat, som blev ensam efter att Bigga Maggan, som var en vacker grå engelsk undulatska, gick och dog i vintras. Hon var tam. Satt på handen och åt från våra tallrikar. Tulle har varit livrädd för oss från första stund. Så när Maggan försvann bestämde jag mig för att tämja honom. Det har gått ganska bra. Vi börjar bli kompisar. Han härmar mina visslingar och flyger och möter mig när jag kommer hem. Självklart hänger han med till landet.

Läs mer...

Gå över tiden

Jag har gått över tiden. Igen. Men jag är van. Två av mina tre graviditeter blev längre än 40 veckor. Och de där extraveckorna kändes som år.
Även om jag innerst inne visste att det fanns ett barn i den gigantiska kroppen jag släpade runt på, så började jag nästan inbilla mig att ungen skulle ligga där för evigt.

Läs mer...