Lana Brunell

Artiklar

2010

Nej, jag är ingen pedant

Jag är ingen pedant. Det är tur, annars hade jag förmodligen blivit galen. Det handlar om mina husdjur. För att börja med Vittris och Bigga Maggan, undulaterna. De skitar ju ner en del. Fjädrar och frön yr runt buren.

Läs mer: Nej, jag är ingen pedant

Vill du veta något får du kolla in Facebook

Hemma pratar vi inte med varandra längre. Eller snarare; sönerna pratar inte med mig om de viktigaste sakerna längre. Är jag nyfiken på vad de sysslar med så är det liksom ingen idé att fråga har jag nu förstått.

Läs mer: Vill du veta något får du kolla in Facebook

Lille plutten blir stor

Nu tar han studenten. Jag fattar det knappt. Den där lille plutten som föddes för drygt 18 år sedan har gått och blivit stor. Hur gick det till? Och den där lille plutten som fortfarande är en liten plutt i mångt och mycket.

Läs mer: Lille plutten blir stor

För mig är hon en dröm

Hon är ett glädjepaket. Ett yrväder. Ett sällskap som förbehållslöst öser sin kärlek över oss. Hon heter Zora. Eller ja, nu kan ju plötsligt ingen i familjen prata rent längre. Så hon kallas allt från "illa Ora" (lilla Zora), "Zoris" till "Zoliiiiis". Det sistnämnda namnet är nog det som förkommer oftast och ju mer jag tänker på det desto mer logiskt är det. Hon ÄR ju som en sol hela hon.

Läs mer: För mig är hon en dröm

Grejen med vuxenlivet

När blir man vuxen? Ja inte vet jag. Jag vet inte ens om jag är vuxen än.
Men jag vet att jag befann mig i någon sorts mellanålder under ganska lång tid. Alltså den där jobbiga på-väg-mot-vuxenlivet-åldern.

Läs mer: Grejen med vuxenlivet